till sin far Wilhelm i Vassor 1914.
Bakgrund: Wilhelm Wasberg (1860 – 1945) var nämndeman och känd som en driftig jordbrukare i Vassor, men imponerades säkert av sonen Edvards (f. 1890) beskrivning.
Edvard for till U.S.A 1911 och blev efter diverse andra jobb restaurangägare i Chicago, kom hem efter 59 år och köpte lokal på Strandgatan i Vasa där han bodde till sin död 1974 . Han var gift med Anna – Lovisa Ruths från Vörå f. 15.9.1889. Fyra av Edvards bröder, Johannes, Alfred, Oskar och Emil köpte år 1922 ett 100 ha stort hemman i Staversby (Vallvik) av Edvard Nyman. Brodern Hugo blev bonde på Brännbacken efter fadern.
Minneapolis Minn. Dec. 11 1914
Bästa Fader !
Efter en längre tystnad får jag nu låta eder veta att min vistelseort är för närvarande Minneapolis Minn. Anlände hitt för en vecka sedan ifrån Nort Dakota der John Rabb och jag arbetat hela sommarn.
Min husband egde 480 akre land 10 hestar och 15 svin 200 höns, således icke någon vanlig småbrukare
Man kunde tro att det fodrades 10 tal arbetare på en sådan egendom.Men endast två personer , husbonden och jag insådde skördade och tröskade hela egendomen. Jag använde 4 hestar till en 12 fots såningsmaskin som kunde inså 30 akre per dag, 4 hestar till en 7 fots själfbindare som kan avskörda ett 20 akres felt per dag och till plogen som var försedd med två vändskivor användes 5 hestar 7 akre per dag.
Nu i höst insådde jag 180 akre råg ,det gick ganska enkelt till. Utan att plöja eller bort harva hvete stobben insåddes rågen, att gödsla kom ej ifråga. Wad som odlas på en Nort Dakota farm är hvete det förnämligaste.Korn, råg och linne odlas även.Hö odlas ej emedan inga kor förekommer. Tröskningen går nog ganska storartat till. Man uppsätter bindlarna på fältet utan att stacka dem något als.När dessa blir fulständigt torra kommer en tröskmaskin roundt som vanligtvis äges av en person. Det behövs 20 man med et par hestar vardera som forslar banden till maskinen som ständigt inkastar banden ouppskurna.
Maskinägaren hyrar dessa arbetare och hestar och fortfar med tröskningen från en farm till en annan så länge det finns något att tröska. Har för avsikt att fara till skogen i höst tillsammans med Oskar, John och Emil Rabb. Har haft brev från Muster Lizzie och äro vi nog välkomna dit. Emedan ingenting får skrivas vad krig angår så får jag nu avsluta med många helsningar till eder alla
Önskar Eder alla en god och fridfull jul !
PS. I brevet till pappa sänder jag Fm. 31:50 som skulle utgöra som en liten julgåva till pappa, mamma och Emil.
Tecknar vänligen Edvard.
till hemmet (Wilhelm Wasberg) i Vassor 1920
Akron Oktober 10 1920
Föräldrar och Syskon !
Tack för brevet som vi mottog igår, af den 20 sept. Ser att ni lever och mår bra. Detsamma får även vi meddela eder.
Hör att ni haft en vacker sommar och fått en medelgod skörd och allt står i högt pris, men allt detta hjälper inte när allt går ut igen i form af skatter och annat oumbärligt gods. Ändå år det ett under att landet reder sig trots att dess valuta har ett så lågt värde i utlandet. Det tycks komma att dra ut en lång tid innan det blir någon bättring i de abnorma förhållanden kriget skapat.Det kommer ytterligare att fördröjas genom de vidriga begrepp om rättvisa som anfäktar stora mängder af befolkningen och dessutom oviljan att ingå förlikning partierna emellan.
Om det också inte är någon synnerlig fröjd för oss i denna andeligt torra öken Amerika har att bjuda på, så är inte förhållandena mycket att längta efter i Finland ännu, ty af allt som passerat hittills , ända till sista tiden, så är det bra att man inte behöft vara med på något af det. Krig och jobberi är visst mänsklighetens lägsta påfund. Hederligt arbete och en ostraffbar vandel är helt säkert saker som står framom de vinningar okreriet med färdiggjort arbete tillför individen och däraf samhället.
Det kan väl förefalla lumpet att tala om hederlighet i våra dagar då sådant synes vara utplånat, men när man själf tänker och handlar rätt och inte frågar efter hvad andra tänka och göra så föreligger största utsigten till framgång i livet trots allt. Efter hvad jag hört har inte jordprisena börjat gå ned ännu, fastän det inte lönar sig desto bättre att idka jordbruk, men det har väl sin orsak uti det låga penningvärdet, hvilket gör tron på dess framtida bestånd osäker.
Hörde i ett brev häromdagen att Edvard Nyman på Staversbyvallen skall sälja sina hemman. Hur är det med dessa lägenheter jämfört med pris och värde, skulle det inte betala sig att göra sig till egare af dem, utgått från synpunkten att bruka dem och inte jobba i dem?. Han lär väl hålla på den åsigten att inte sälja åt jobbare och måst priset då också vara lägre än för jobbarhemman,om en ny egare skall kunna hålla dem för bebrukning.
Emil som reste till Hopkins i vårast har inte kommit hit ännu, ty arbetsmarknaden har varit dålig här de sista månaderna.Wi vänta dock att det skall bli livligare efter presidentvalet som förrättas den andra november. Det begagnas som metod af republikanerna före hvarje presidentval att inställa driften för att visa arbetarna hur det kommer att bli om demokraterna förblir vid styret. Republikanerna är inne för skyddstullar och truster, demokraterna för frihandel. Under de förras regim är det bättre om arbete här i landet och under de senares sämre, orsakad af att ut landet kan införa billigare varor än Amerika kan tillverka.Demokraterna vill ha internationellt goda relationer med hvarje annat land och stat och har nationernas liga som sitt främsta mål att kunna förverkliga idealet: ” fred på jorden ” Republikanerna håller på termen: ” Amerika först ” och håller nationernas liga för ett missfoster som endast ålägger landet pligter och inga rättigheter.
För närvarande pågår valkampanjen som skarpast, hvarvid partiernas kandidater och tidningar för det mesta begagnar sig af sådana nedrigheter och beskyllningar mot varandra, som inte borde anstå ett sådant högt kulturfolk, hvilket Amerikanerna påstå sig vara.
Ni tycks inte ligga i något närmare korrespondens med Oskar. Han är nog i Brooklyn ännu och arbetar visst på skepshvarvet. Wi hade brev af honom för några veckor sedan hvari han bland annat sade att han inte hört något hemifrån, men erkände också att han inte själf skrivit dit heller. Jag förstår att ni väntat hem honom, men torde ni nog vänta förgäves åtminstone ännu ett halft år.
Det är ju annars lättförstått hvarför man inte kan resa härifrån nu, när utom andra vidrigheter pengarna inte har något värde, hvarför det skulle behöfvas ett hästlass af dem för att kunna stå där och inte strax behöfva fundera på nya huvudlösa äventyr. Om ni får Finska Amerikanaren nå mera så har han skrivit något stycke i den om nykterhetsföreningen ” Facklan ”, i hvilken förening han är sekreterare. Wi har prenumererat på Wasa Posten och fått den också ganska regelbundet. Den är inte så ofri i sin politik, hvilket man vet redan däraf att Klockars är dess utgivare. Hvilken tidning håller ni?
Pengarna jag sände till Huvudstads Bladet har inte kommit fram, däraf orsaken att vi inte fått det .
Får nu sluta till härnäst med de bästa hälsningar från oss, vänligen:
Alfred
Alfred köpte ett hemman år 1922 i Vallvik där han bodde till sin död 1961. Han var gift med Hanna Ruts (bilden) f. 08.08.1887 d. 1970